Sidor

fredag 11 september 2015

Forntidsresan

Att uppmärksamma förmågor och strategier i de yngre åldrarna


Här beskriver jag ett tema kring forntiden som jag genomförde senaste termin i åk 3. Syftet med att publicera Forntidsresan här är att inspirera andra till att uppmärksamma förmågorna och läs- och skrivstrategierna i alla ämnen. Forntidsresan kan förhoppningsvis ge idéer till teman även inom andra ämnesområden där förmågorna presenteras en i taget i de lägre årskurserna.

Tack till elever och kolleger vid Bryngelstorpskolan för ett fint samarbete! 

Klicka på rubrikerna ovanför bilderna för att ladda ner planeringarna och matrisen i pdf-format. 

Terminsplanering Forntidsresan



LPP för lärare Forntidsresan








Som ni kan utläsa från terminsplaneringen uppmärksammade vi en förmåga i taget under Forntidsresans gång. I vår läroplan står det om olika förmågor som eleverna ska ges möjlighet att utveckla. Vi lärare ska fokusera mera på förmågorna när vi gör våra bedömningar. Vi utgick från Göran Svanelids förmågor, the Big 5, och använde oss av förmågeskyltarna som Ulrica Elisson Grahne skapat och publicerat i sin blogg Ullis skolsida

Hela vårt tema genomsyrades av samtal där vi pratade om vad vi redan vet, vad vi önskar veta och vad vi slutligen lärt oss (VÖL-modellen). Alla elevers åsikter och erfarenheter kopplades in och väckte motivation. Vi samlade egen dokumentation från arbetet i en stor forntidsbok i A3-format med akvarellfärgade sidor. I inledningen av boken fick eleverna klistra in den lättlästa LPP:n för elever där det står vilka mål vi arbetar emot, hur vi ska arbeta och vad som ska bedömas. Vi läste och samtalade kring LPP:n och det här samtalet gjorde eleverna än mer sugna att starta upp temat. Begreppslistan som finns med i LPP:n för lärare skrev jag ut till eleverna i ett större format. Vi bockade av listan under arbetets gång, men upptäckte även andra nya historiska ord och begrepp som vi fick reda ut. Läs gärna mer om hur vi jobbat med den begreppsliga förmågan genom att klicka här.

Eleverna fick med hjälp av matrisen själva bedöma sina förmågor i slutet av temat. Jag hade några frågor och muntliga övningar till eleverna, som de fick svara på både individuellt och i grupp. Här upptäckte de flesta elever att de kände sig säkra på sin kunskap och kunde använda sig av sina förmågor, medan några skattade sig lite lägre där de kände en viss osäkerhet. Min reflektion nu i efterhand är att matrisen kunde använts vid ett flertal tillfällen under temats gång för att eleverna skulle haft möjlighet att förbättra det de kände sig lite osäkra på.

Nedan följer nu en kort beskrivning med bilder kring hur vi genomförde Forntidsresan.



Forntidsresan inleddes med en repetition av vårt tidigare tema om livet på planeten jorden där vi samtalade om den vetenskapliga teorin kring jordens uppkomst.

Dinosauriearbete

Vi fortsatte vår resa längs tidslinjen och läste om dinosaurierna. Eleverna fick själva välja vilka dinosaurier de ville läsa och skriva egna faktatexter om. Vi gav eleverna möjlighet att fördjupa sig mer i dinosaurietiden under våra Elevens val-lektioner eftersom ämnet verkligen fångade mångas intresse.

Textkopplingar

Spännande information fick vi genom film och böcker när vi lärde oss om människans utveckling. Vi upptäckte, redde ut och lärde oss ord och begrepp som homo sapiens, homo erectus och neandertalare och kopplade det vi läst till saker vi läst i andra texter, sett på film eller själva upplevt (textkopplingar).

Gammal bild av Nyköping.

Vi resonerade kring vad historiska källor kan vara (procedurförmåga). Utifrån en gammal bild av Nyköping upptäckte vi skillnader och likheter med nutiden (analysförmåga). Vi funderade också kring vad som skulle kunna bli historiska källor och vad man egentligen ska tro på av all information man får från böcker och internet.

Istiden. Hur tjock var isen?

Istiden behandlades utifrån ett frågeperspektiv. Eleverna fick möjlighet att ställa alla möjliga frågor om istiden och vi hjälptes sedan åt att leta svaren i olika källor. Exempel: Hur tjock var isen? Hur uppkom räfflor i berget? Hur flyttades stora stenar? 


Föremål från Stenålderssäcken.



Resestoppet vid stenålderstiden fångade eleverna. De njöt av att studera bilder och bara sitta och mysläsa eller se på film om hur människorna bodde, vad de åt, hur de arbetade och klädde sig. Stenålderssäcken, som vi fick låna från Sörmlands museum, innehöll föremål som vi noga kände på, fantiserade, drömde, skrev och diskuterade kring (metakognitiv förmåga, kommunikativ förmåga).

Lerkruka

I bilden skapade vi handavtryck som liknade forntida grottmålningar och lerkrukor med stenåldersteknik.

Venn-diagram

I svenskan skrev vi berättelser om ett forntidsäventyr där vi träffade ett barn från stenåldern och jämförde likheter och skillnader mellan barn då och nu (Venn-diagram, analysförmåga).

När resan kommit till bronsåldern och därefter järnåldern fick eleverna önska ett område att bli experter kring, t.ex. klimat, metaller, smycken, vapen, statyer, gravar, kläder, boende eller hällristningar och arbeta med alla lässtrategier de lärt sig (förutspå, ta reda på nya ord och begrepp, ställa frågor, sammanfatta) för att presentera sina expertområden (metakognitiv förmåga). 

Hällristningar

Runsten



I bilden skapades hällristningar och i samband med det passade vi på att besöka Släbros vackra hällristningar och den runsten som ligger strax intill.

Järnåldersdag

Till vårt äventyr i skolskogen engagerade vi de praktiskt estetiska ämneslärarna för en järnåldersdag. Eleverna fick prova på att väva, tälja, måla med färg på träbitar och skriva runskrift, vandra runt i området och titta och läsa om gravar, baka pinnbröd över öppen eld och ha idrott (kasta spjut, ha dragkamp, rövkrok och andra lekar).


Som en final på vår forntidsresa åkte vi med klassen till Historiska museet i Stockholm där vi fick uppleva ännu fler spännande forntida ting och en guidad visning. 

Stort tack till Sörmlands Sparbank för bidraget så att vi kunde genomföra klassresan. Den blev ett minne för livet! 


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar