Sidor

fredag 19 december 2014

Avslutat tema om världsreligioner i SO

Nu är temat om världsreligionerna avslutat. I veckan visade jag eleverna den matris jag gjort där de själva skulle skatta hur de tycker att de ligger till. Idéen till matrisen har jag fått av Cecilia Sundh (@Lappkullan) och sedan har jag byggt på den lite mer.

Först ville jag få eleverna medvetna om vad de verkligen kan genom att skriva ner några meningar på egen hand kring de här punkterna:

  • Vad är en religion?
  • Vad är religionsfrihet?
  • Jämför likheter och skillnader mellan kristendom, judendom och islam.

Sedan fick de fylla i den här matrisen om världsreligioner. (Jag vill gärna få feedback på den av er.) Det är första gången jag gör en sådan, men jag hoppas det kommer bli en vana, för jag märkte redan nu att matrisen gjorde eleverna mer vakna. Det blir så tydligt att de vill kunna och de vill lära sig. Några kanske överskattade sin kunskap och några underskattade, men de flesta var väldigt medvetna om hur de ligger till.

Min planering om världsreligionerna kan du läsa här.

Min utförliga LPP hittar du här.

Vår inledning av temat kan du läsa här.

Gibbons fyra faser i världsreligionerna läser du om här.

Bildsekvenser i religionsberättelse läser du om här.

Min egen utvärdering av temat om världsreligioner är att det var väldigt skönt att ha en planering att följa. Jag har inte följt den till punkt och pricka utan känt efter hur mycket eleverna orkat med och vi har varierat SO-undervisningen med mycket samtal om kamratskap (t.ex. önskade eleverna ha hemlig kompis-lek), som är något som givetvis behöver arbetas med kontinuerligt och passar väldigt bra i kombination med religionstemat.

Gibbons fyra faser var ett extremt tydligt sätt att jobba och eleverna lärde sig massor på den lektionen, som de sedan haft med sig när vi fördjupat oss i kristendomen, judendomen och islam. Hinduismen och buddhismen fördjupade vi oss inte i på samma sätt. Vi har läst, sett på film och samtalat men jag prioriterade bort att eleverna fick skriva egna texter där. Kände att det räckte ändå och kunskapskraven för åk 3 gäller främst de tre förstnämnda.

VENN-diagram med kristendom, judendom och islam.

VENN-diagrammet med tre cirklar var en konkret uppgift när vi skulle jämföra likheter och skillnader mellan religionerna (även om det blev lite trångt att skriva i mitten). När vi resonerat lite mer kring diagrammet kom vi också fram till att stjärnan finns med på ett eller annat sätt i alla tre religionerna.

Vårt självklara pyssel blev att göra just en stjärna av piprensare innan vi gick på jullov.



God Jul och Gott Nytt År önskar jag Er!
Många kramar från Marika

söndag 14 december 2014

Berättande text

Vårt nya tema kring berättelseskrivande har vi börjat nosa på genom att läsa och samtala om målen:

Jag ska kunna:
  • läsa och förstå en berättande text och kunna samtala om dess huvudbudskap.
  • använda mig av olika strategier för att skriva berättande text.
  • känna till hur en berättande text kan organiseras med inledning, handling och avslutning.
  • använda mig av enkla former av textbearbetning.
  • lyssna till och återberätta en saga.

Med inspiration från en lektion i november där vi arbetade med frågenivåer i texter och vi hittade artiklar om harar letade jag vidare och hittade en fabel från Somalia om Haren och sköldpaddan. Kändes väldigt passande att hitta en somalisk saga med tanke på att vi har klasskompisar som kommer just därifrån.

Det är viktigt för alla elever att få en känsla för berättelsestrukturer, hur berättelser är uppbyggda, för att så småningom själva kunna skriva berättelser med röd tråd.

Vi följde Pauline Gibbons bildsekvenser i fyra steg: 

1. Vi förutspådde vad texten skulle handla om utifrån rubrik. Fabeln lästes högt.
    Vi samtalade om svåra ord som dök upp. 
2. Eleverna fick varsin bild i grupper om fyra och skulle beskriva sin bild utan att visa de andra.
    Sedan skulle bilderna placeras i rätt ordningsföljd. Samtalet och resonerandet i fokus.
3. Eleverna tittade tillsammans på bilderna och berättade fabeln muntligt.
4. Vi skrev en gemensam sammanfattning av fabeln.

Bilder vi använde oss av:

http://www.wmtecknare.se/ovrigt.htmbildtext

Sammanfattningar från mina två grupper:




Clip Art

Julklappslista 2014

Här kommer en julklappslista sammanställd av Nyköpings kommuns läs- och skrivutvecklare i samarbete med barn- och ungdomsbibliotekarierna på Nyköpings stadsbibliotek. Det är fritt fram att dela den.

Julklappslistan 2014

Bild från ClipArt

fredag 12 december 2014

Tusen röster i luciatåget


Nu har våra elever framfört sin fina luciashow tre gånger sedan igår kväll. Vår fantastiska musiklärare Marija hade övat in 18 sånger, flera på olika språk, tillsammans med eleverna. Mest rörande var "Tusen röster", en manifestation av ca 90 skolors luciatåg i Sverige och Finland, för att visa att tillsammans är vi starka och att många tillsammans kan göra skillnad. Vi jobbar för en värld där vi värnar traditioner, människors lika värde och allas rätt till en trygg värld.

- Det var jättefint, de sjöng så många texter och fröknarna grät.
Kommentar från elev som satt i publiken under ett av dagens Luciatåg.

måndag 8 december 2014

Samtal och skrivande

Fick syn på den här nya filmen från Läslyftet (Skolverket) i helgen och tyckte verkligen om den. Filmen är hämtad från Läs- och skrivportalen och Susanne Dahlgren visar och berättar hur hon arbetar med textsamtal och skrivande i åk 3 på Solhemsskolan.




Eleverna hade i förra veckan suttit i små grupper och använt sig av de två lässtrategierna att förutspå och att reda ut svåra ord och uttryck innan och under tiden de tillsammans läste igenom kapitel 12, Asta tjuvlyssnar, som de sedan fick hem som läsläxa.

Målet med dagens lektion var att medvetandegöra eleverna om att de ska lära sig koppla sin egen erfarenhet till det lästa i texten. Vi samtalade om målet och vi tog upp de olika textkopplingar som vi känner till: text-till-själv, text-till-text och text-till-världen-kopplingar

Med inspiration från ovan nämnda film fick eleverna lyssna till kapitlet högt en gång till. Vi samtalade om innebörden av att läsa med inlevelse.

Kapitlet handlar om att Asta fick dåligt samvete när Sigge serverade henne stuvade makaroner. Asta hade bara sagt att hon ville ha stuvade makaroner istället för vanliga makaroner för att reta Sigge. När Teddy kom på besök tjuvlyssnade Asta till deras samtal.

När jag hade läst klart skrev jag upp en fråga på tavlan: Varför fick Asta dåligt samvete? Eleverna fick skriva svar i sina skrivböcker. Vi samtalade om hur man skriver svar (inte börja med "För att..." utan använda sig av flera ord från frågan även i svaret). De som ville fick också ta hjälp av mina "börjor" för att lättare komma igång med sina svar.

Eleverna fick berätta för varandra i små grupper vad de hade skrivit och vi samtalade även i helgrupp.

Näst på tur kom några på djupet-frågor som löd:

  • Har du haft dåligt samvete någon gång? 
  • Har du varit med om något liknande som hände i kapitlet?




Eleverna gjorde på samma sätt, dvs de skrev i sina skrivböcker först och sedan delgav de varandra. Frågorna var öppna, men ganska utmanande. Jag berättade om när jag fick dåligt samvete när jag var liten. Det var bra för eleverna att få exempel på vad uttrycket innebär, för några verkade inte riktigt vara bekanta med uttrycket eller känslan. Vi samtalade om att alla gör misstag och får dåligt samvete ibland. Alla misslyckas då och då, men man lär sig förhoppningsvis något av det på vägen. Eleverna kom att tänka på när de retat sitt syskon eller sagt något dumt mot någon förälder eller kompis och sedan fått dåligt samvete. Några vågade berätta om det och några valde att bara skriva ner det.

De fanns de som hellre gick vidare och berättade om t.ex. när de tjuvlyssnat på mamma och pappa som pratade om vilka julklappar de skulle få... Se där ja. ;)

En väldigt givande övning som jag tycker gav mycket eftersom några vågade öppna sig och berätta muntligt och de mera tysta eleverna kunde förmedla sina tankar skriftligt.

Inte några stuvade makaroner men goda finska julstjärnor.

söndag 7 december 2014

Vår adventskalender i klass 3


Så här ser vår adventskalender ut i år. Eleverna har ritat av sina händer på grönt papper och klippt ut. Händerna bildar en fin julgran, som en symbol för att vi hör ihop i vår klass.

I mindre grupper har eleverna gjort 14 st julgranskulor (ett uppdrag till varje skoldag i december) med ett positivt uppdrag i varje. Vi har använt samma kompistema som i förra årets digitala adventskalender, men denna gång fick eleverna själva i grupperna komma fram till lämpligt positivt uppdrag. Några av uppdragen från veckan har varit "idag ska jag ge så många komplimanger som jag kan", "idag ska jag sprida arbetsro runt min plats"och "idag ska jag räcka upp handen och vänta med svaret".

Varje barn har gjort ett eget hjärta i rött papper till julgranen som lyser upp med extra mycket kärlek. Många av barnen älskar verkligen sin julgran och är så stolta över den.

onsdag 3 december 2014

Formellt och informellt språk

I de två senaste kapitlen, kapitel 10 och 11, som vi har läst i Nyckeln till skatten har mina treor fått möta formellt och informellt språk. De har fått utveckla förmågan att anpassa sitt språk efter olika syften, mottagare och sammanhang.

Polisen Yngve pratar "polisspråk", han uttrycker sig formellt, då han besöker skolan för att reda ut ett inbrott som skett i en guldsmedsaffär. I texten får läraren Olle och rektorn gå in och översätta det polisen Yngve säger till ett mer informellt språk som eleverna lättare kan förstå.

Texten väckte många frågor hos eleverna, både frågor som hade med innehållet att göra och betydelsen av ord och uttryck. Den ena gruppen med 25 st elever fick parvis skriva ner frågor på långa pappersremsor, som vi satte upp på tavlan.




Med båda grupperna av treor tränade vi sedan på att besvara dessa frågor med hel mening. Det passade bra att ha en grundlig repetition och genomgång av just hur man skriver hela meningar och frågor. I arbetsboken fanns det också fler övningar där vi fick träna oss i att sätta ut stor bokstav och punkt, frågetecken eller utropstecken på rätt ställe. 

Slutligen gick vi igenom svaren på frågorna och resonerade kring de olika frågenivåerna (på ytan, under ytan, på djupet). Mer om vårt tidigare arbete kring frågenivåer kan ni läsa här.

Nu pryder frågorna vår vägg i det ena klassrummet. De är ordnade enligt olika frågenivåer. Den andra gruppen har önskat att få bestämma och göra frågor nästa gång, som sedan ska besvaras. Sådana önskningar uppskattas och uppfylls gärna, speciellt nu i juletider!


Eftersom vår detektivlista också blev väldigt lång med ord som alla inte förstod har vi återigen tränat oss på att ta reda på ordens betydelse. Samtidigt har vi lärt oss flera olika synonymer för de krångliga orden. Eleverna har tränat på att samarbeta i mindre grupper. Mer om vårt tidigare detektivarbete kan ni läsa här.



En annan rolig övning som vi gjorde handlade om slangord. För en del ord i språket finns påhittade, informella slangord. Dessa kan variera i olika delar av landet. Vi pratade om vad som är slangord för t.ex. cykel (hoj), sko (doja), mat (käk) och skola (plugg). Eleverna fick använda fantasin och skriva och rita egna slangord.

hund - jycke från ClipArt

tisdag 2 december 2014

Språk i alla ämnen för alla elever

Eftermiddagen har tillbringats på Mälardalens högskola i Eskilstuna. Vårt utvecklingsprojekt Språk i alla ämnen för alla elever närmar sig sitt slut. Idag var det redovisningar från olika skolor i Södermanland och Västmanland.

Vi fick också lyssna till Hanna Stehagen, som föreläste om sitt språkutvecklande klassrum. Mycket inspirerande! Speciellt tar jag med mig det hon berättade om hur de använder stödstrukturer på gymnasiet där hon arbetar. Tänker att våra elever kommer ha det väl förspänt inför fortsatta studier eftersom de redan tillägnat sig många av de språkutvecklande modeller som Hanna tog upp och visade.



Här nedan är den presentation som Ann Löwbeer och jag höll i tillsammans.

Håll till godo!


fredag 14 november 2014

Frågenivåer i texter

I lärarhandledningen Diamantjakten, åk 2, beskriver Barbro Westlund läsförståelsen som ett världshav, för att förklara hur stort och hur mycket det finns att lära sig inom läsförståelse. Det är viktigt att som lärare tänka efter och ställa olika typer av frågor, men även eleverna ska få träna sig i att ställa frågor.

Det finns olika nivåer av textfrågor. Vissa kan man hitta svaret till direkt i texten. De kallar vi "På ytan"-frågor.

Andra frågor kräver mer eftertanke. Man behöver aktivera sin egen bakgrundskunskap, söka ledtrådar på olika ställen, eftersom svaret inte finns att hitta direkt i texten. Läsaren gör inferenser. För att utmana oss i tänkandet och dra egna slutsatser behöver vi träna på "Under ytan"-frågor, att läsa mellan raderna.

När vi kommer ända ner till djupet av havsbotten hittar vi livsfrågor och upptäcker skatten, oss själva. Vi använder oss av vår tidigare kunskap och erfarenhet för att besvara frågan och det finns lika många svar som elever i klassen. "På djupet"-frågor väcker ofta tankar där vi kopplar texten till oss själva, till andra texter eller omvärlden.

I måndags tittade vi på En läsande klass interaktiva tavla som tar upp de olika frågenivåerna, men använder lite andra uttryck: "På raderna, mellan raderna och bortom raderna".

Visningsbild med de olika nvåerna

Eleverna fick själva testa att ställa frågor på de olika nivåerna och sedan klickade vi oss vidare till webbplatsens förslag på frågor. 

Texten handlade om två harar som satt på ett fält och åt. En flicka och hennes hund gick förbi och sedan var hararna borta.

En mycket kort text, men som ändå väckte många frågor hos eleverna!

När man kommer till "På djupet" eller "Bortom raderna"-frågorna, så har jag hört att man som lärare ska vara noggrann att koppla till texten så man inte hamnar för långt från textens innehåll. Det är så lätt att prata vidare om det som kompisen pratat om och plötsligt är samtalsämnet långt ifrån textens kärna.

När vi slutligen läste förslagen till "På djupet": "Skulle du vilja ha en hund?" och "Vad tycker du om harar?" var det nog sist och slutligen eleverna som fick hålla styr på fröken istället! 

Jag gjorde nämligen en text-till-världen-koppling och kom att tänka på SN:s artiklar om harar som hoppat på kvinnor. Vi var helt enkelt tvungna att ta oss en titt på dem:

Kvinnan som fick en hare i ansiktet

Kvinna blev påhoppad av hare

Spännande artiklar som fångade mångas intresse. Här gick mina tankar igång kring vidare genrearbete, att vi t.ex. ska jämföra artiklar med fabler, där harar finns med.

Nyckeln till skattens arbetsbok har vi precis läst en fabel, som handlade om en hund och ett köttstycke. Vi besvarade sedan frågor på de olika nivåerna och funderade bland annat på fabelns sensmoral ("Den som gapar efter mycket..."), alltså vad berättelsen ville lära oss. Sådana frågor utmanar verkligen. 


Till onsdagens läsläxa i Nyckeln till skatten kapitel 9 fick eleverna parvis hitta på fem frågor. Vi pratade om vilka frågeord som är vanliga (vem, vad, var, när, varför, hur...) och hur man formulerar frågor. Tillsammans resonerade vi sedan kring de olika frågenivåerna och var deras frågor kunde passa in. Klurigt, lurigt, men roligt, roligt!

söndag 2 november 2014

Läsandets gåta


Snart dags för Marie Trapp och mig att åka på föreläsningsturné till Pedersöre och Åbo i Finland. Föreläsningarna anordnas av Centret för livslångt lärande vid Åbo Akademi och fortbildningen fokuserar på lässtrategier och läsförståelse. Mer om innehållet kan ni läsa här.

Det har länge varit en dröm för mig att få till ett skolsamarbete med Finland. Ser så mycket fram emot det! :)

Här är Marie Trapps reflektioner efter fortbildningsdagarna i Finland. Vi fick lyssna till en fantastisk föreläsning av Barbro Westlund m.m. Även våra två bildspel från föreläsningar och workshops finns med om du klickar här.

Den språkutvecklande horisonten

Det blev många spännande möten och samtal vid ABC-klubben-hyllan på Skolforum senaste vecka. Tack till Er som kom fram för en pratstund. Så inspirerande!  



Fick också en stund över för att ta en tur runt på läromedelsmässan och titta på några böcker och annat material. En av böckerna, Läraren inom mig av Anne-Marie Körling, fick jag signerad med en liten hälsning (se bild). Alltid trevligt att träffa Anne-Marie. Jag hade förmånen att delta i hennes föreläsningsserie i Nyköping för fyra år sedan och har försökt få in många av hennes praktiska tips i min egen undervisning:
  • En kärleksförklaring och en sommarläxa innehåller en del uppbyggliga läsläxartips hämtade från boken Den meningsfulla högläsningen, som Anne-Marie gav ut  2012, och är skriven både för föräldrar och lärare. 

Läraren inom mig fick jag en liten hälsning av Anne-Marie där hon bad mig läsa s. 144 och berätta om de pedagogiska tankarna som väcks inom mig. Texten handlar om hur man kan fastna i matematiska svårigheter, att man plötsligt inte förstår verkligheten bakom siffrorna. Att man då behöver någon bredvid sig ett tag som visar och förklarar hur man gör för att man så småningom ska förstå det på egen hand.

Mina tankar går till Vygotskij och hur jag genom Leif Strandberg lärt mig hur man kan ha nytta av en fiffig kompis, att så småningom förflytta sig från kan inte till kan-stolen. Att lära sig hur man lär sig var en lektion jag genomförde i åk 1 där jag med hjälp av små figurer dramatiserade och visade eleverna hur man kan hjälpa och stötta varandra.

Barbro Westlund har gett mig stödstrukturer i undervisningen tack vare boken Att undervisa i läsförståelse. Läsfixarna har fått komma in i min undervisning både genom de läromedel (ABC-klubben och En läsande klass) jag använt mig av och genom de egna idéer som dykt upp på vägen. Marie Trapp har varit en stor inspirationskälla och verkligen fått mig att få upp ögonen för lässtrategier.

Pauline Gibbons cirkelmodell och språkutvecklande upplägg kring fyra faser, som beskrivs i boken Stärk språket stärk lärandet, har hjälpt mig ytterligare vidare i tankesättet. Här nedan är några exempel på lektioner där jag har kombinerat de olika modellerna. Klicka på bildtexten nedanför så kan du läsa mer.

Cirkelmodellen: Skriva faktatext om djur


Fyra faser: På väg från tal till skrift

Bildsekvenser

Insuper Hanna Stehagens beskrivning av kärnan för en språkinriktad undervisning i boken Språk i alla ämnen: 
  • Initiera och ge utrymme för diskussioner och låt eleverna interagera kring texter.
  • Tillåt hög elevaktivitet och elevinflytande på lektionerna.
  • Motivera eleverna genom att utgå från deras kunskaper.
  • Ge rikligt med exempel, mallar och strategier för att läsa och skriva inom olika texttyper i olika ämnen.
  • Integrera läsning och skrivande i alla ämnen, skapa förståelse för olika texters struktur samt uppmärksamma textens specifika ordförråd.
  • Praktisera formativ bedömning.

Att slå mig ned några minuter och se ut över mina lektioner, se horisonten i dem, uppmanar Anne-Marie Körling mig att göra. Mina stunder när jag kan tänka tillbaka, tänka framåt och tänka tillbaka igen är guld värda. Att fördjupa mig i vetenskaplig forskning och samtidigt försöka få in den i mitt praktiska arbete är utvecklande och utmanande. Att tänka på elevernas bästa i första hand, dels kring målen som de ska uppnå och förmågorna de ska träna, dels kring deras trivsel och trygghet, som alltid måste prioriteras. 

Reflektionstiden vid mitt eget skrivbord är den stund när min egen lilla lärarsjäl får arbetsro. Jag är nöjd över det jag har gjort hittills, men jag vet att jag behöver och vill lära mig mer. Det får ta den tid som behövs och jag fortsätter blicka ut mot lektionernas horisont.


söndag 26 oktober 2014

Bildsekvenser i religion och i svenska

Vi har fortsatt våra språkutvecklande övningar med bilder. I Världsreligioner del 2 gjorde vi en sorteringsövning, men den här gången har vi tränat att placera bilderna i rätt ordning. Övningen är hämtad från Stärk språket stärk lärandet (Pauline Gibbons). Hela tiden övar vi oss i begreppsbildningen.

Barnen har fått lyssna till berättelsen Abraham och Sara från Gamla testamentet. Sedan fick barnen varsin bild i grupper om fyra (fyra olika bilder i varje grupp). De fick inte visa sina bilder för varandra utan skulle beskriva sin bild. När alla var klara fick de gemensamt bestämma vilken bild som skulle komma först, vilken som var tvåa osv. utan att visa bilderna och sedan lägga dem i den ordningen.

Vi berättade tillsammans historien igen och gick igenom i vilken ordning bilderna skulle vara. Till slut fick de egna bilder att skriva meningar till i sin religionsbok.

Någon blev lite nyfiken på vad den här berättelsen har att göra med världsreligionerna och det har vi också gått igenom genom att titta på det här släktträdet.


Med hjälp av Abrahams släktträd kunde vi se att judendom, kristendom och islam är besläktade med varandra. De har en gemensam stamfader: Abraham.

Vi testade även samma övning med bildsekvenser när vi repeterade vår läsläxa, kapitel 8 i Nyckeln till skatten. Alla elever fick gruppvis en bild att beskriva utan att visa för varandra och sedan utifrån samtal och diskussioner placera i rätt ordning.


Vi övade oss på att använda nyckelord från texten för att kunna sammanfatta och berätta händelseförloppet med en röd tråd. Eleverna fick använda och smaka på ord som veranda, ljuskägla, tvärstopp, skyfflade, hukade, andfådda mm. Skrivuppgiften som följde i arbetsboken handlade om att med hjälp av nyckelorden beskriva vad som hänt utifrån huvudpersonernas, Astas eller Cesars, perspektiv.

Bildsekvenserna har varit inspirerande och utvecklande. Det märks att eleverna har gjort framsteg i att redovisa med en röd tråd både muntligt och skriftligt. Vi kommer fortsätta med liknande övningar framöver.

Ha ett mysigt höstlov!


söndag 12 oktober 2014

Världsreligionerna del 2: På väg från tal till skrift

I ett tidigare inlägg har jag delgett min planering kring Världsreligionerna. Där finns en mer ingående LPP för lärare och här kommer ni få ta del av en mer lättläst LPP ämnad för elever och föräldrar.

I förra veckan inledde vi vårt nya tema i SO. Vi fyllde i en VÖL-tabell utifrån vad eleverna vet om ämnet och vilka frågor de har. Vi tittade också på en inspirerande film. Mer om det kan du läsa här. Insåg från början att jag skulle få dela upp min planerade första lektion i två delar för att få mer tid för muntliga praktiska övningar och elevsamtal.

Nu senast genomförde jag den andra delen av min planerade lektion 1: Ett litet experiment med eleverna. Idén har jag fått från boken Stärk språket stärk lärandet (Gibbons). Tanken är att man ska börja i det talade, vardagliga språket och stötta eleverna mot det ämnesspecifika språket.

Gibbons fyra faser

Fas 1: Eleverna fick sitta i smågrupper och varje grupp fick ett kuvert med några bilder i som berättade om kristendomens, judendomens och islams symboler, platser för religionsutövning, religiösa ledare och heliga skrifter. Den praktiska övningen handlade om att eleverna skulle samarbeta och sortera bilderna så att de passade in under någon av tre nämnda religioner. Många bra samtal och fint samarbete i grupperna blev det.




Fas 2: När sorteringsövningen var klar fick eleverna lyssna till en faktatext från vår PULS So-bok, som handlar om olika religioner (finns även att ladda ner från En läsande klass). Efter varje stycke skrev vi nyckelord på tavlan (läsfixaren cowboyen).


Fas 3: Sedan var det dags för grupperna att jobba igen och öva in muntligt vad de lärt sig utifrån nyckelorden och bilderna. Vi avslutade med fina muntliga redovisningar från varje liten grupp. Bilderna fick eleverna ha med som ett litet talstöd. Alla var med och deltog på något sätt i redovisningen även om alla ännu inte är säkra på det svenska språket.

SÅ stolt fröken fick en liten tår i ögonvrån.

Vi kommer att arbeta vidare med Fas 4 längre fram efter att vi fördjupat oss ytterligare i varje religion och då kommer vi ha mer tid för att skriftligt sammanfatta vad vi lärt oss.

Vår lättlästa pedagogiska planering (läs nedan) har jag visat för eleverna och de fick ge fler idéer och synpunkter på hur vi kan arbeta. En bra tanke från en elev var att vi också ska ta reda på vad orden på detektivtavlan betyder på det sätt som vi precis har tränat på. Läs mer om vårt Detektivarbete här.

Lpp: Världsreligioner

Tidsperiod: oktober-november 2014 i åk 3

Mål                                     
Förstå vad som menas med religion och religionsfrihet.
Känna till minst tre religioner och platser för religionsutövning.
Känna till några högtider, symboler och berättelser inom kristendom, islam och judendom.
Kunna jämföra och se likheter och skillnader mellan religionerna.
Delta aktivt i grupparbeten och diskussioner.
Reflektera kring livsfrågor.
Koppla det vi samtalar om till egen erfarenhet och åsikt.

Under lektionerna kommer vi att arbeta med:
  • VÖL-modell och film om världsreligioner och religionskunskap
  • förklara, resonera och samtala kring begrepp och samla dem på vår detektivtavla
  • ta reda på och slå upp vad svåra ord betyder
  • titta på bildspel om religionerna
  • läsa faktatexter om olika religioner i SO PULS (En läsande klass)
  • samla nyckelord och återberätta faktatexterna (cowboy)
  • läsa berättelsen om Abraham och skriva sammanfattning utifrån bilder med inledning, handling och avslutning (cowboy)
  • titta på filmer Mötesplats jorden om barn med olika liv och religioner och reflektera kring dem
  • göra textkopplingar till oss själva, andra texter och världen
  • undersöka likheter och skillnader mellan kristendom, islam och judendom, till en del även katolicism och buddhism, med VENN-diagram och rutsystem
  • reflektera och samtala kring religionsfrihet och se film Rättens riddare med diskussion: Vad är bra/dåligt? Ser vi något mönster?
  • skapa religiösa symboler

Läraren kommer att bedöma:
Att du kan förklara begreppen religion och religionsfrihet
Att du är delaktig i diskussionerna kring olika högtider, symboler och platser för religionsutövning
Att du kan se skillnader och likheter mellan kristendom, islam och judendom
Att du kan återberätta det du förstått av de olika berättelserna och religionerna i tal, skrift och bild

Om ni vill läsa en mer utförlig LPP kan ni klicka här.

Några av de stora bilderna finns att ladda ner här.

Bild från ClipArt

torsdag 9 oktober 2014

Världsreligionerna del 1

I ett tidigare inlägg har jag delgett min planering kring Världsreligionerna.

I förra veckan inledde vi vårt nya tema i SO. Vi fyllde i en VÖL-tabell utifrån vad eleverna vet om ämnet och vilka frågor de har.

Sörgruppens tankar.
Norrguppens tankar

Vet (spågumman):
Gud, Jesus
Världen
Olika gudar
Det finns olika religioner
Kristendomen
Kapell
Kyrkan där man kan döpas
Man kan gifta sig i kyrkan
Begravas
Be
Man kan tro på olika
Klocka
Tända ljus
Amen

Önskar veta (frågeapan):
Varför pratar prästen tråkiga saker fast egentligen viktiga?
Varför finns det olika religioner?
Varför har inte alla samma religion?
Vad är en religion?
Kan man hitta på en religion?
Hur många kyrkor finns det?
Hur hög kan en kyrka bli?
Hur många tror på Gud?
Måste man tro på en religion?
Varför tror man på Gud?

När vi hade fyllt i Vet och Önskar veta-staplarna tittade vi på en film som heter Religionskunskap för barn. Slutligen fyllde vi i den sista stapeln Lärt oss.

Lärt oss (cowboyen)
En religion är om när Gud skapade jorden.
Alla religioner har en symbol.
Kristendom har ett kors.
Judendom har en stjärna.
Muslimernas religion heter islam och har som symbol en halvmåne med en stjärna.
Några fick inte äta förrän solen gick ner.
Vi firar högtider tack vare olika religioner.
Muslimerna går till kyrkan på fredagar och kristna på söndagar.

Många kloka tankar blev det bara efter att ha tittat på en film!

Insåg redan vid uppstart att jag inte kommer att följa min lektionsplanering till fullo. Min första planerade lektion kom att delas upp på två gånger för att ge plats för mer elevsamtal och praktiska övningar. Läs mer om andra delen av lektionen här.

måndag 6 oktober 2014

Detektivarbete


I veckans läsläxa i Nyckeln till skatten, kapitel 6, möter eleverna en faktatext med flera svåra och lite ovanliga begrepp, som verkligen behöver gås igenom och samtalas kring för att eleverna ska kunna läsa och förstå innehållet.

Tanken är att vi ska utmanas att jobba som detektiver, att upptäcka de kluriga orden och sedan reda ut ordens betydelse. Under tiden jag högläste kapitlet satt barnen med öronen på helspänn och lyssnade. Direkt det dök upp ett svårt ord räckte de upp händerna och jag skrev upp orden på tavlan. Här är en del av orden:


Detektiven stannar upp och reder ut oklarheter i texten, men hur? Vi påminde oss själva genom att titta på vår film:



En Att göra-lista med 5 punkter sammanställdes för att veta hur man reder ut ett ord:
  1. Läs om ordet, meningen eller stycket.
  2. Läs framåt i texten.
  3. Fråga kompisarna i gruppen.
  4. Slå upp ordet i en ordlista.
  5. Slå upp ordet på datorn. 

I mindre grupper arbetade eleverna med orden vi samlat på tavlan. Orden fördelades mellan grupperna så att de flesta ord skulle kluras ut. Under arbetets gång upptäckte vi att synonymer.se var ett bra ordlexikon att använda för att slå upp ord via nätet.




Eleverna fick skriva ner orden och förklaringarna i sina läsfixarhäften.

Slutligen hade vi gemensamt samtal i helgrupp så att alla elever fick ta del av ordens olika betydelser.

Ett bra tips till föräldrar är att prata vidare hemma och testa att slå upp svåra ord tillsammans med sina barn när de läser läxan . Många blev väldigt inspirerade och tyckte om att arbeta på det här sättet.


http://www.nok.se/lasfixarna


onsdag 1 oktober 2014

Planering: Världsreligionerna i åk 3

Här har jag gjort en åk 3-planering för ett språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt kring världsreligionerna. Försöker få in så mycket som möjligt av språkutveckling i ämnet med läsfixare, VÖL, VENN och textkopplingar. En läsande klass-texterna från PULS SO-boken kommer väl till pass.


Klicka här så kan du ladda ner LPP:n

Lektion 1:
Världsreligioner
VÖL-modell (vet, önskar veta)
Film sli: Religionskunskap för barn
Läsa lektion 46 ELK PULS SO-boken
Skriva nyckelord på tavlan
Återberätta
VÖL (lärt oss)

Lektion 2:
Titta på LPP tillsammans. Eleverna  får ge förslag på arbetssätt.
Abrahams rötter
Läsa berättelsen om Abraham
Se bildspel och släktträd om Abraham och hans ättlingar
Sammanfatta berättelsen med egna ord
Skriva utifrån bilder

Lektion 3:
Kristendom:
Film: Mötesplats jorden
Rutsystem för alla religioner med symboler, högtider, byggnader, ledare.
Skriva egen faktatext utifrån nyckelord.

Lektion 4:
Judendom
ELK lektion 47: Aron går till synagogan
Bildspel
Film: Mötesplats jorden
Rutsystem fylls på.
Skriva egen faktatext utifrån nyckelord.

Lektion 5:
Islam
ELK lektion 48: Amina ber i moskén
Bildspel
Film: Mötesplats jorden
Rutsystem fylls på.
Skriva egen faktatext utifrån nyckelord.

Lektion 6: 
VENN-diagram
Jämföra de tre religionerna. Likheter och skillnader.

Skapa de olika symbolerna med t.ex. piprensare.

Lektion 7:
Buddhism
ELK lektion 49: Blommor till Buddha
Film: Mötesplats jorden
Rutsystem fylls på.
Skriva egen faktatext utifrån nyckelord.

Lektion 8:
Hinduism
ELK lektion 50: En helig plats hemma
Film: Rättens riddare – barn med olika religion som vill leka
Prata om religionsfrihet
Rutsystem fylls på.
Skriva egen faktatext utifrån nyckelord.

Lektion 9: Utvärdering utifrån LPP:n. Bedömningsmatris.

Bild från Clip Art

fredag 19 september 2014

Tema: Valet

I vår klass 3 har vi fått delta i både skolvalet ordnat av sexorna och dessutom i det egna valet i gruppen. Många har berättat att de fick följa med sina föräldrar när de röstade. 


Vi inledde temat med att göra ett VÖL-schema (vet, önskar veta, lärt oss) om valet. Läsfixarna var med och hjälpte oss som vanligt! Spågumman kom in och förutspådde under rubriken "vet" och Frågeapan ställde frågor under rubriken "önskar veta". Vi läste om våra egna trivselregler och hur eleverna kan vara med och påverka genom klassråd och elevråd. Vi jämförde med Sveriges styre och varför vi har lagar. Många nya ord och begrepp (demokrati, diktatur, politik, partier, riksdag, regering m.m) har dykt upp på vägen och de orden har hamnat på vår Detektivtavla. Många diskussioner och förklaringar om ordens innebörd och betydelse har det blivit. I den tredje kolumnen "lärt oss" är det Cowboyen som hjälpt oss att sammanfatta lektionen.

Det finns många bra barnprogram (sli.se) som berör ämnet. Valrörelse, politik och styre och Evas superkoll om Demokrati är några av de filmer vi tittat på.


I samband med filmerna pratade vi om våra riksdagspartier, partiledare och deras partisymboler. Passade bra att sexorna precis hade varit och hållit föredrag och visat bildspel om partierna för oss. Våra elever blev jättesugna på att göra egna presentationer!


Vårt grupparbete gick till så här: Eleverna delades in i grupper och fick välja ett partinamn, en symbol och en eller flera åsikter till sitt parti. Det var en lätt match för våra påhittiga och beslutsamma treor. Därefter fick de göra fina valaffischer och öva in en presentation tillsammans. Samarbetet var på topp!



Klassens partier och valaffischer





  • Vattenpartiet: Godare skolmat och bättre sjukvård. Symbol: Vattendroppe.
  • Friendspartiet: Bättre naturreservat, mer lässtunder och mindre mobbning. Symbol: Kristall.
  • Skolpartiet (SP): Elever ska få tugga tuggummi på rasterna, bättre skolmat och mindre klasser. Symbol: Bok.
  • Hej-partiet: Bättre utbildning i skolan och barn ska få leka mer. Symbol: Hand.
  • Kompispartiet: Alla ska få vara med. Symbol: Hjärta.
  • Djurpartiet: Ta hand om djuren! Symbol: Tass.
  • Barnpartiet: Barnen ska få bestämma två dagar i veckan. Se på film och äta godsaker. Mer kompismassage! Symbol: Popcorn.
  • Pengapartiet: Mer pengar till föräldrarna så barnen kan få mer kläder och mat. Symbol: Tusenlapp.
  • Husdjurspartiet: Små djur ska få följa med till skolan. Symbol: Golden Retriever.
  • Socialsporten: Mer idrott i skolan! Olika idrottsplatser och lekar varje gång. Symbol: Basketboll.

Partierna fick presentera sig för varandra. Det blev förstås en jättebra träning i att våga stå inför klassen och prata. Sedan hade vi en demokratisk omröstning där var och en fick rösta anonymt och stoppa ner en valsedel i en valurna. Vi hade en spännande valvaka i 15 minuter under tiden rösterna räknades. 

Resultatet var kanske det mest ovidkommande i sammanhanget, men i ett stapeldiagram kunde eleverna se hur rösterna fördelats. Vi poängterade noga att detta var en lek för att man ska förstå hur ett val går till. 

I nästa vecka kommer vi att vara Cowboys igen och sammanfatta och utvärdera vad vi tycker att vi har lärt oss och samla nyckelord i en tankekarta, popplet. Sedan kommer alla att få skapa en egen text utifrån tankekartan. Vi utgår ifrån den pedagogiska planeringen (se nedan), som är en lättläst variant ämnad för elever och föräldrar.

Lpp: Valet

Tidsperiod: september 2014 i åk 3

Mål
Förstå vad som menas med demokrati.
Veta i stora drag hur valet i Sverige går till.
Delta aktivt i grupparbete och diskussioner.
Koppla det vi samtalar om till egen erfarenhet och åsikt.

Under lektionerna kommer vi att arbeta med:
Läsning och diskussion kring hur skolan ser ut i Sverige.
Trivselregler, klassråd och elevråd.
VÖL-modell (vet, önskar veta, lärt oss) om valet.
Filmer om demokrati, val och Sveriges styre.
Sveriges partier, partiledare och symboler.
Grupparbete:
- Partinamn, åsikt och partisymbol.
 Valaffisch
Presentation av partierna
- Val
-   Samtal kring nya ord och begrepp, som vi skriver in på klassens
    detektivtavla.
Delta i skolans val som åk 6 ordnar.
Skriva en sammanfattning av det vi lärt oss.

Läraren kommer att bedöma:
Att du visar att du förstår vad demokrati innebär.
Att du visar att du i stora drag vet hur ett val går till.
Att du är med och diskuterar i klassen och i grupper.
Att du kopplar det vi samtalar om till egen erfarenhet och åsikt.


fredag 12 september 2014

Svenska tankar för åk 3

Tredje veckan för terminen är till ända och vi börjar hitta in i rutinerna så sakteliga. Det har varit ett lite extra pusslande med schemat i år, men nu tror vi det börjar lösa sig. Mycket härlig klass med treor vi har, som är sugna på att läsa och lära sig nya saker.

På måndagar har vi en lektion som ägnas till läsning i egen bok eller gruppläsning och stavningsträning i den gula Veckans Ord-boken. Här finns möjlighet att träna extra läsning tillsammans med mig och min förhoppning är att jag under den här stunden kommer att få en bra tid till att ge återkoppling på elevernas lärande. Eleverna har fått en liten skrivbok där de dokumenterar en del av sitt arbete med hjälp av läsfixarna.



Under måndagen har vi också arbete i Nyckeln till skatten-böckerna. Vi läser igenom och repeterar kapitlet vi har i läxa genom parläsning eller gruppläsning. Sedan fortsätter vi med läsförståelseuppgifterna i arbetsboken. Det finns frågor på ytan (där svaret hittas i texten) men även under ytan-frågor (där barnen ska tänka ut svaret själva). I svaren tränar vi också på att skriva med hel mening, stor bokstav och punkt/frågetecken/utropstecken. Vill poängtera att samarbete uppmuntras. Eleverna får gärna prata med varandra i låg samtalston och diskutera hur de ska svara på frågorna.

Tisdagar är det tid för arbete med våra språknycklar, t.ex. genreskrivande (fakta/berättande/instruerande texter), språklära och läsförståelse. I tisdags tränade vi både att skriva faktatexter om djur och textkopplingar.



svenska har eleverna som mål att de ska kunna läsa, förstå, bearbeta och skriva enkla faktatexter. Vi har fått till det så bra med vår Elevens val-tid i år och har hjälp av flera resurser från fritids under en lektion. Då kan vi peppa barnen lite extra och vara till hjälp för deras IUP-arbete samtidigt. Många elever har nämligen som IUP-mål att söka fakta i olika källor. I No har eleverna som mål att känna till fakta om svenska djur och växter. Vi har lyckats baka ihop alla fyra delar i vårt tema om svenska djur och alla elever får välja vilket djur de vill skriva om. Vi använder oss av ett strukturerat arbetssätt där vi modellar väldigt tydligt hur eleverna ska göra innan de arbetar på egen hand. Vi började med arbetssättet kring djur redan under förra läsåret och skillnaden nu är att eleverna har flera källor att söka i, t.ex. på internet via svenska-djur.se och faktaböcker. Under det här lektionspasset är det tänkt att vi ska få in datorerna mer i undervisningen.

Precis som när vi får bilder i huvudet när vi läser, kan en berättelse få oss att tänka på olika saker. Då gör vi textkopplingar. En "expertläsare" är textrörlig, dvs. rör sig både bakåt och framåt i texten och gör kopplingar till sig själv, till andra texter och till vad som sker i världen. Innan eleverna själva fick pröva att göra textkopplingar läste jag ett textutdrag högt för barnen ur Gunilla Bergströms bok Tjuven. En gammal bok, som verkligen fångade barnen. Den handlar om en tjej som snattar. Många av er kanske känner igen boken från när ni var små. Vi hade sådan tur att en förälder + elev engagerade sig och tipsade om boken till oss.


Text-till-själv-koppling: "Det här stycket fick mig att tänka på när jag..."
Text-till-text: "Den här texten påminner mig om en annan bok som också handlar om..."
Text-till-världen-koppling: "Den här texten får mig att fundera på hur det var att leva förr i tiden..., hur det skulle vara att bli av med en sak..., orättvisor..., belöningar..., polisarbete...."

Som ni säkert förstår kunde eleverna göra många textkopplingar, speciellt Text-till-själv-kopplingar. Barnen har så lätt för att hitta skatten inom sig själva, de vill berätta om saker de varit med om och hur de känt i olika situationer. Det tycker jag är fantastiskt! Inget är rätt eller fel, allas tankar är personliga och beror på vad vi upplevt och varit med om tidigare.

Onsdagen är läsläxdagen. En grupp med elever har matematik med min kollega Annette medan övriga är på slöjd. Under tiden tar jag ut några barn i taget från mattegruppen. Eleverna får läsa delar av läxan de tränat på och vi går också igenom en ny läxa, som de får hem samma dag. Även här plockar vi in någon eller några av läsfixarna som t.ex. förutspår, ställer frågor och sammanfattar texten.

Torsdagsmorgnarna startar vi lugnt med tystläsning. Jag tränar extra läsning med en del och kollar av hur de ligger till i sin läsutveckling. 

Varannan torsdag har vi en lektion då vi jobbar extra mycket med stavning. Eleverna har redan fått hem den första läxan med 10 st ord. Denna gången handlar det om ng-ljudet. Vi arbetar grundligt med orden i skolan både kring betydelsen och hur de stavas. Med hänsyn till våra elever med svenska som andra språk försöker jag fixa bilder till orden, som blir en extra förklaring och ett kom-ihåg. När eleverna tränat hemma en vecka har vi ett litet förhör i skolan. 

På vår detektivtavla samlar vi ord som arbetat extra mycket med under veckan.

Fredagar har jag tid för skolutveckling, men tillsammans med mina kollegor arbetar eleverna med att sammanfatta veckan som varit och planera nästa i sin Skoldagbok, som är viktig i år. Vi tränar på att eleverna ska börja ta mer eget ansvar.

En läsande klass-materialet, som vi använde oss av under förra läsåret kommer in även i år. Som ni märker använder vi oss av lässtrategierna och läsfixarna i många moment av undervisningen, men det är ändå spännande att inspireras av En läsande klass och jag tycker att ABC-klubben och En läsande klass kompletterar varandra utmärkt! Vi får spännande tips på böcker, som vi läser inledande kapitel ur. Oftast blir eleverna jättesugna på att låna böckerna vi läst. Den bok vi läser just nu är Den magiska kappan av Katarina Genar.

Den magiska kappan

Det här var en liten sammanfattning med några exempel på hur jag kommer lägga upp undervisningen i svenska under läsåret. Inget är förstås hugget i sten. Som lärare får man hela tiden anpassa, pussla och ändra i schemat för att det ska fungera, men det är skönt med grundstommen, så man vet att man får med det mesta av det man vill och dit vi strävar, kunskapskraven i årskurs tre:

Eleven kan 
- läsa bekanta och elevnära texter med flyt genom att använda lässtrategier
- kommentera och återge innehållet och visa läsförståelse
- föra enkla resonemang om tydligt framträdande budskap och relatera till egna erfarenheter
- skriva enkla texter med läslig handstil och på dator
- använda stor bokstav, punkt och frågetecken samt stava vanligt förekommande ord
- skriva berättande texter med tydlig inledning, handling och avslutning
- söka information ur någon anvisad källa och återge texten i en enkel form av faktatext
  innehållande ämnesspecifika ord och begrepp
- kombinera sina texter med bilder och förtydliga sina budskap
- ge enkla omdömen om sina egna och andras texter 
   samt utifrån respons bearbeta och förtydliga sina texter
- samtala om elevnära frågor genom att ställa frågor, kommentera och framföra egna åsikter
- berätta om vardagliga händelser så att innehållet tydligt framgår
- ge och ta enkla muntliga instruktioner

Källa: Lgr11

Det här är som sagt en grundtanke hur jag vill lägga upp undervisningen med mina 47 st treor. Behövs struktur för att få ihop det. Vill tillägga att jag strävar efter att eleverna i år ska bli mer självständiga i lässtrategiarbetet, att de ska arbeta i mindre grupper och lära sig formulera egna frågor och att VÅGA uttrycka sig. Under förra året gjorde vi det mesta tillsammans. 

Nu ska vi inte glömma att det språkutvecklande arbetet och svenskämnet kommer in i alla ämnen. Så även i So:n och bilden, som jag också ansvarar för. Återkommer mer om det!

Trevlig helg!